Annelie af Ekenstam arbetar som djursjukskötare på Vimmerby veterinärstation.

Bortsprungna katter, sjuka hundar och travhästar som ska in på besiktning. På Vimmerby veterinärstation varvas solskenshistorier med sorgliga avsked – och ingen dag är den andra lik.

VIMMERBY Det är strax efter lunchtid när Git Edvinsson kliver in genom dörren till väntrummet på veterinärstationen med en transportbur i handen. I buren sitter en huskatt som strukit omkring vid stallet i Vennebjörke by i några dagar. Git tror att han är bortsprungen – och hoppas att ett inopererat microchip ska avslöja vem ägaren är. – Den har inget halsband, så jag hoppas verkligen att ägaren har sett till att katten har registrerats.

Sist Git hittade en hemlös katt slutade det med att hon själv fick ta sig an den – och dessutom hitta hem åt de sex ungar som katten födde tre veckor senare. Men den här gången har hon tur. Djursjukskötaren Annelie af Ekenstam upptäcker att katten har en örontatuering, och en snabb slagning i dataregistret visar att han hör hemma hos en person i Södra Vi. – Yes! Jag är så förbaskat glad att vi hittade ägaren, säger Git Edvinsson och tar upp den till synes välmående katten i famnen. I väntan på att Annelie ska få tag på ägaren får Git och katten slå sig ner i ett särskilt kattväntrum som inretts med trygghetsskapande feromoner, det ämne som kattmammor utsöndrar när de ger di. Men det är inte alltid som ett besök på veterinärstationen slutar så här lyckligt. Annelie berättar om fall där det kan krävas operationer, och i värsta fall avlivning. Sjuka djur ska inte behöva lida – och även om det känns svårt är det ibland rätt beslut att låta dem somna in. – Det kan vara jättejobbigt, många blir väldigt ledsna och ibland gråter man själv, säger Annelie.

För de veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare som jobbar på stationen är kalendern i princip alltid fullbokad. Upptagningsområdet är stort, och man behandlar såväl smådjur som hästar och kor. Vaccinationer, kastrationer och besiktningar tillhör vardagen, och en veterinär åker varje dag ut på fältet för att hjälpa till med allt från kalvförlamningar till juverinflammationer. – Men mest är det katter och hundar som kommer in hit . Jobbet är ofta stressigt, men väldigt roligt och omväxlande. Annelie har arbetat som djursjukskötare i 20 år , och upplever att ägarnas attityd till djuren har förändrats. Förr sågs inte katter som särskilt värdefulla, men idag är de för många älskade familjemedlemmar. Och visst finns det en del likheter mellan oss människor och våra tvåbenta vänner. Ibland drabbas vi faktiskt av samma problem. Hundar får ofta tandsten, till exempel, något som i värsta fall kan leda till tandlossning. – Hundarnas tänder behöver egentligen borstas varje dag – det är precis som för oss människor

Caroline Pettersson